Till sidans innehåll
Vitalparametrar
Svenska English (UK) English (US)

Bedöm vitalparametrar under samtalet

Välj åldersgrupp, skriv in värdena du får och se direkt vilka som avviker.

Vuxen Över 65 år 15 år 10–14 år 7–9 år 6 år 5 år 3–4 år 2 år 1 år 6–12 mån 3–5 mån 0–2 mån

Vuxen inkl. fullvuxen tonåring

Vitalparametrar

Andningsfrekvens1 /min

Normalt 8–25 · Kraftigt avvikande <8 eller >30

Räkna med knappen medan den som ringer beskriver andetagen.

Saturation1 %

Normalt 95–100 · Kraftigt avvikande <88

Medvetande1 AVPU

Normalt A · Kraftigt avvikande P eller U

A V P U AVPU RLS GCS

Fråga efter reaktion på tilltal och smärta. Ett RLS- eller GCS-värde räknas om till AVPU.

Blodtryck systoliskt1 mmHg

Normalt 111–220 · Kraftigt avvikande <90 eller >220

Puls1 /min

Normalt 50–110 · Kraftigt avvikande <30 eller >130

Räkna med knappen medan den som ringer känner pulsen.

Temperatur1 °C

Normalt 36–38 · Kraftigt avvikande <34 eller >41

°C °F

Mätvärden

Hemoglobin (Hb)1 g/L

Normalt 110–150 · Kraftigt avvikande <70

g/L g/dL

Avläses på mätare eller provsvar.

PK INR1

Normalt <1,2 · Kraftigt avvikande >8

Avläses från provsvar.

Blodsocker (P-glukos)1 mmol/L

Normalt 4–6 · Kraftigt avvikande <3

mmol/L mg/dL

Avläses på mätare eller provsvar.

B-Ketoner1 mmol/L

Normalt <0,6 · Kraftigt avvikande >3

Avläses på mätare eller provsvar.

Natrium (P-Na)4 mmol/L

Normalt 137–145 · Kraftigt avvikande <120 eller >155

Avläses från provsvar eller blodgas.

Kalium (P-K)4 mmol/L

Normalt 3,5–5 · Kraftigt avvikande <2,5 eller >6

Avläses från provsvar eller blodgas.

Särskilda bedömningar

Bedömningar med eget underlag, inte enskilda mätvärden – de räknas med i sammanfattningen av samtalet.

Förlossning2 Värkar · Vattenavgång · APGAR

Normalt 7–10 poäng · Kraftigt avvikande 0–3 poäng

Tryck när värken börjar och igen när den släpper, så räknas längd och intervall ut här.

Tryck när barnet föds, så räknas tiden upp härifrån. Apgar bedöms vid 1, 5 och 10 minuter.

Brännskada3 TBSA

Omfattande från 10 %, mycket omfattande från 20 % för vuxen.

–

Total brännskadeyta

Räknat enligt 9 %-regeln.

Öppna markeringen och tryck på de kroppsdelar som är brända, så räknas ytan ihop här.

Räkna i minst 15 sekunder för ett stabilt värde. Mellanslag fungerar också som knapp.

Medvetandeskalor (AVPU · RLS · GCS)

AVPU
A Alert och vaken
V Reagerar på tilltal
P Reagerar på smärtstimuli
U Reagerar ej
RLS
1 Alert och vaken
2 Slö, reagerar på tilltal
3–7 Reagerar på smärtstimuli, men på olika sätt (3–7).
8 Ingen smärtreaktion
GCS
15 Alert och vaken
8 Intubationsgräns (RLS4)
3 Reagerar ej

RLS (reaction level scale, egentligen RLS 85) används i Sverige och delar av Skandinavien för bedömning av medvetandegrad.

Glasgow Coma Scale (GCS) används i stora delar av övriga världen. Då skalorna inte direkt motsvarar varandra kan det vara fördelaktigt att känna till båda skalorna. GCS baseras på summering av poäng för motorisk, verbal och ögon-respons; 3–15 poäng utdelas, där 3 motsvarar en djupt medvetslös och 15 en helt vaken och alert patient.

Kortet Medvetande bedöms på AVPU. Får du ett värde i en annan skala räknas det om så här:

RLS
1 → A · 2 → V · 3–7 → P · 8 → U
GCS
15 → A · 9–14 → V · 4–8 → P · 3 → U

Åt andra hållet skrivs en nivå som det värde skalorna är förankrade i, så att ett värde kan räknas om mellan alla tre och tillbaka igen:

RLS
A → 1 · V → 2 · P → 4 · U → 8
GCS
A → 15 · V → 13 · P → 8 · U → 3

Andningsfrekvens · varningsgränser

Normalt 8–25 · Kraftigt avvikande <8 eller >30 /min

Andningsfrekvensen avviker först av allt när en patient försämras, och den räknas på en hel minut — en kortare räkning blir för grov. Hur andningen låter och om patienten orkar tala i hela meningar säger lika mycket som siffran.

Onormal andning är hjärtstopp tills motsatsen är visad

Enstaka, långsamma, flämtande, snarkande eller suckande andetag — agonal andning — är ingen frekvens och fångas inte av gränserna nedan. Det är också det vanligaste sättet ett hjärtstopp missas på i telefon, för den som ringer uppfattar det som att patienten andas. Går patienten inte att väcka och andningen inte är normal, eller är du osäker, ska det hanteras som ett hjärtstopp och HLR startas direkt. Krampliknande ryckningar kan komma i början av ett hjärtstopp — bedöm andningen igen när de har upphört.

Källa 6: Onormal andning som tecken på hjärtstopp.

Kraftigt avvikande lågt
<8 /min

Otillräcklig andning. Håll koll på om andetagen är ytliga, oregelbundna eller gör uppehåll, på blåfärg kring läppar och i ansiktet och på medvetandet. Fråga efter opioider, andra läkemedel och droger, och kontrollera att luftvägen är fri.

Avvikande högt
>25 /min

Håll koll på om patienten kan tala i hela meningar, på indragningar mellan revbenen och i halsgropen, på väsande eller rosslig andning och på hostan. Fråga efter feber, bröstsmärta, allergi och svullna ben.

Kraftigt avvikande högt
>30 /min

En patient som andats fort länge blir till sist utmattad, och då faller frekvensen igen. Håll koll på om hen blir tyst, slö eller förvirrad, på blåfärg, och på om hen måste sitta upp för att få luft.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Saturation · varningsgränser

Normalt 95–100 · Kraftigt avvikande <88 %

Saturationen mäts på fingret och blir falskt låg av kalla händer, nagellack och dålig cirkulation. Ett avvikande värde kontrolleras på nytt och vägs mot andningsfrekvensen och mot hur patienten ser ut och låter.

Kraftigt avvikande lågt
<88 %

Håll koll på blåfärg kring läppar och i ansiktet, på om patienten kan tala, på medvetandet och på om andningen börjar bli långsam eller oregelbunden. Kontrollera att mätaren sitter rätt och att handen är varm innan värdet tas för sant.

Avvikande lågt
<95 %

Håll koll på andningsfrekvensen och på om patienten är andfådd i vila eller bara vid ansträngning. Fråga efter hosta, feber och bröstsmärta, och efter KOL eller annan lungsjukdom — där kan ett lägre värde vara patientens vanliga.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Blodtryck systoliskt · varningsgränser

Normalt 111–220 · Kraftigt avvikande <90 eller >220 mmHg

Det systoliska trycket faller sent hos en vuxen: en patient kan vara kraftigt påverkad med ett tryck som fortfarande ser normalt ut. Värdet läses tillsammans med puls, hudfärg och medvetande.

Kraftigt avvikande lågt
<90 mmHg

Chock. Håll koll på kall, blek eller marmorerad hud, snabb och svag puls, snabb andning, oro, förvirring och sjunkande medvetande — och på hur snabbt det har gått.

Avvikande lågt
<111 mmHg

Håll koll på yrsel när patienten reser sig, blek, kall och fuktig hud, stigande puls, minskade urinmängder och ovanlig trötthet. Fråga efter blödning, kräkningar och diarré, feber, och blodtrycks- eller vätskedrivande läkemedel.

Kraftigt avvikande högt
>220 mmHg

Det är symtomen som avgör hur brådskande ett högt tryck är, inte siffran. Håll koll på kraftig huvudvärk, synpåverkan, bröstsmärta, andnöd, kräkning, kramper och bortfall i ansikte, arm eller tal.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Puls · varningsgränser

Normalt 50–110 · Kraftigt avvikande <30 eller >130 /min

Pulsen räknas på en hel minut och säger mer än frekvensen — om den är regelbunden eller inte, om den är kraftig eller svag, och hur den hänger ihop med andningen och hudens färg.

Kraftigt avvikande lågt
<30 /min

Håll koll på svimning, blek och kall hud, andnöd, bröstsmärta och sjunkande medvetande. Fråga efter hjärtläkemedel och om patienten kan ha tagit för mycket av dem.

Avvikande lågt
<50 /min

Håll koll på yrsel, svimningskänsla, trötthet vid ansträngning och bröstsmärta. Fråga efter betablockerare och andra hjärtläkemedel och om patienten har pacemaker — en vältränad person kan ha en låg vilopuls utan att vara sjuk.

Avvikande högt
>110 /min

Håll koll på om pulsen är regelbunden eller oregelbunden, på hjärtklappning, bröstsmärta, andnöd och yrsel. Feber, smärta, oro, blödning och vätskebrist driver alla upp pulsen, så fråga efter dem innan den läses som ett hjärtfel.

Kraftigt avvikande högt
>130 /min

Håll koll på bröstsmärta, andnöd, svimningskänsla, blek och kall hud och sjunkande medvetande. En mycket snabb puls som börjar och slutar tvärt talar för en rytmrubbning snarare än för en reaktion på något annat.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Temperatur · varningsgränser

Normalt 36–38 · Kraftigt avvikande <34 eller >41 °C

Temperaturen läses mot hur den är tagen: örat, armhålan och rektalt ger olika värden. Hos de yngsta och de äldsta är den ett opålitligt mått på hur sjuk patienten är, och kan vara normal vid en svår infektion.

Kraftigt avvikande lågt
<34 °C

Hypotermi. Håll koll på att skakningarna upphör — det är ett försämringstecken och inte en förbättring — på stel muskulatur, långsam andning, långsam puls och sjunkande medvetande. Patienten ska hanteras varsamt och hållas stilla.

Avvikande lågt
<36 °C

Håll koll på frossa, skakningar, kall och blek hud och på om patienten blir tyst och slö. Fråga hur länge hen varit kall, om hen legat ute eller i vatten, och om hen har fallit eller har svårt att röra sig.

Avvikande högt
>38 °C

Febern i sig säger lite — håll koll på andningsfrekvens, puls och medvetande. Fråga efter nackstelhet, utslag som inte bleknar vid tryck, buksmärta, hosta och smärta vid vattenkastning, och om patienten har nedsatt immunförsvar.

Kraftigt avvikande högt
>41 °C

Håll koll på förvirring, kramper, snabb andning, snabb puls och på hud som är varm och torr eller tvärtom kall och fuktig. Fråga efter värme, ansträngning i värme, droger och läkemedel.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Hemoglobin (Hb) · varningsgränser

Normalt 110–150 · Kraftigt avvikande <70 g/L

Hb är blodvärdet, alltså hur mycket syre blodet kan bära. Vid en pågående blödning hinner värdet inte falla förrän efter någon timme, så ett normalt Hb utesluter inte blödning.

Kraftigt avvikande lågt
<70 g/L

Räkna med påverkad cirkulation. Håll koll på stigande puls, sjunkande blodtryck, kall och blek hud, oro, förvirring och bröstsmärta — och på hur snabbt värdet har fallit, vilket betyder mer än nivån i sig.

Avvikande lågt
<110 g/L

Blodbrist. Hör efter blekhet, trötthet, andfåddhet vid lätt ansträngning, hjärtklappning och yrsel när patienten reser sig. Fråga efter blödning: svart eller blodig avföring, blodiga kräkningar, rikliga menstruationer, nyligen opererad eller skadad.

Avvikande högt
>150 g/L

Höga värden ses främst när blodet är koncentrerat av vätskebrist. Fråga efter kräkningar, diarré, feber och hur patienten har ätit och druckit, och om det finns en känd blodsjukdom.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

PK INR · varningsgränser

Normalt <1,2 · Kraftigt avvikande >8

PK (INR) säger hur lång tid blodet tar på sig att koagulera. Ett högt värde betyder ökad blödningsbenägenhet och förklaras oftast av warfarin (Waran) eller av leversjukdom.

Avvikande högt
≥1,2

Blodet koagulerar långsammare än normalt. Fråga efter warfarin (Waran), nyinsatt antibiotika och leversjukdom, och håll koll på blåmärken, näsblod som inte vill sluta, blödning från tandkött och blod i urin eller avföring.

Kraftigt avvikande högt
>8

Blödning kan uppstå spontant, utan skada. Ett slag mot huvudet eller buken kan ge en blödning som växer långsamt — håll koll på tillstötande huvudvärk, kräkning och sjunkande medvetande, på buk- eller flanksmärta, och på synliga blödningar som inte stannar.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Blodsocker (P-glukos) · varningsgränser

Normalt 4–6 · Kraftigt avvikande <3 mmol/L

Blodsockret svänger snabbt och påverkar medvetandet direkt. Ett lågt blodsocker kan se ut som stroke, berusning eller psykos, så värdet är värt att efterfråga på en diabetiker som mår dåligt.

Kraftigt avvikande lågt
<3 mmol/L

Risk för medvetslöshet och kramper. Följ medvetandet tätt — den som inte är helt vaken kan inte svälja säkert, så det är då farligt att få i sig något via munnen.

Avvikande lågt
<4 mmol/L

Håll koll på svettning, blekhet, darrighet, hunger och hjärtklappning, och på att patienten blir irriterad, aggressiv eller förvirrad. Fråga efter insulin eller tabletter, när senaste dosen togs, när patienten senast åt, och om ovanlig ansträngning eller alkohol.

Avvikande högt
>6 mmol/L

Håll koll på törst, stora urinmängder, trötthet, illamående och buksmärta. Djup och snabb andning, acetondoft och kräkningar talar för försurning (ketoacidos) — fråga efter ketonvärde, om insulin har uteblivit och om det finns feber eller infektion.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

B-Ketoner · varningsgränser

Normalt <0,6 · Kraftigt avvikande >3 mmol/L

Ketoner bildas när kroppen eldar fett i stället för socker, i regel vid insulinbrist. Värdet stiger före försurningen och kan vara högt även med ett blodsocker som ser hanterligt ut.

Avvikande högt
≥0,6 mmol/L

Kontrollera blodsockret och fråga efter insulin som uteblivit, pumpstopp, infektion eller feber, kräkningar, och om patienten har ätit mycket lite det senaste dygnet.

Kraftigt avvikande högt
>3 mmol/L

Håll koll på tecknen på ketoacidos: djup och snabb andning, acetondoft i andedräkten, kräkningar, buksmärta, uttorkning och sjunkande medvetande. Tillståndet försämras över timmar.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 1). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Natrium (P-Na) · varningsgränser

Normalt 137–145 · Kraftigt avvikande <120 eller >155 mmol/L

Natrium styr vattnet i kroppen, och det är hjärnan som märker en rubbning först. Hur snabbt värdet har ändrats betyder mer för symtomen än nivån i sig.

Kraftigt avvikande lågt
<120 mmol/L

Risk för svullnad i hjärnan. Håll koll på tillstötande kramper, sjunkande medvetande och upprepade kräkningar, och på hur snabbt patienten har blivit sämre.

Avvikande lågt
<137 mmol/L

Håll koll på huvudvärk, illamående, trötthet, muskelkramper och förvirring. Fråga efter kräkningar och diarré, vätskedrivande läkemedel, stora mängder vatten, ansträngning i värme, och om något läkemedel nyligen har satts in.

Avvikande högt
>145 mmol/L

Beror oftast på vätskebrist, särskilt hos äldre och hos små barn som inte kan dricka själva. Håll koll på törst, torra slemhinnor, slöhet, oro och minskade urinmängder, och fråga om feber, diarré och hur mycket patienten har druckit.

Kraftigt avvikande högt
>155 mmol/L

Håll koll på uttalad slöhet, muskelryckningar, kramper och sjunkande medvetande. Hos en äldre patient kan vätskebristen ha byggts upp under flera dygn.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 4). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Kalium (P-K) · varningsgränser

Normalt 3,5–5 · Kraftigt avvikande <2,5 eller >6 mmol/L

Kalium styr hjärtats och musklernas elektriska retbarhet. Både höga och låga värden kan ge livshotande rytmrubbningar, och symtomen före dem är få och vaga.

Kraftigt avvikande lågt
<2,5 mmol/L

Risk för allvarliga rytmrubbningar och uttalad muskelsvaghet. Håll koll på svimningskänsla, hjärtklappning och bröstsmärta, och på andningen, som påverkas när andningsmuskulaturen blir svag.

Avvikande lågt
<3,5 mmol/L

Håll koll på muskelsvaghet, trötthet, kramp i benen, förstoppning och hjärtklappning eller extraslag. Fråga efter kräkningar, diarré, vätskedrivande läkemedel och laxermedel.

Avvikande högt
>5 mmol/L

Ger ofta inga tydliga symtom alls. Håll koll på muskelsvaghet, pirrningar kring munnen och i händerna, illamående och trötthet, och fråga efter njursjukdom, ACE-hämmare eller ARB, kaliumsparande vätskedrivande, kaliumtillskott och stora krosskador.

Kraftigt avvikande högt
>6 mmol/L

Akut risk för hjärtstopp. Håll koll på oregelbunden puls, hjärtklappning, bröstsmärta, tilltagande svaghet och sjunkande medvetande — en patient med känd njursvikt eller utebliven dialys kan försämras snabbt.

Gränserna är de kortet graderas mot (källa 4). Symtomen och frågorna är inte hämtade ur det underlaget utan ur källa 5: Symtom och frågor vid avvikande värden. De ersätter ingen medicinsk bedömning.

Förlossning (Värkar · Vattenavgång · Födelsetid · APGAR)

Värkar

Tryck när värken börjar och igen när den släpper, så räknas längd och intervall ut här.

Tryck när värken börjar och igen när den släpper. Intervallet räknas från en värks början till nästa, och snitten på de tre senaste värkarna: värkarna ändras under förlossningen, så det är de senaste som beskriver den nu. Blir ett tryck fel tar du bort det senaste.

Värktiderna ingår inte i något av underlagen och graderas inte, så de räknas inte med i sammanfattningen av samtalet. Tätare och längre värkar betyder att förlossningen är nära och ska hanteras direkt, oavsett vad timern visar.

Vattenavgång

Tryck när vattnet går, så räknas tiden upp härifrån.

Fostervattnets färg

Klart
Klart eller lätt ljusrosa, så som fostervatten normalt ser ut.
Grönt eller brunt
Mekoniumfärgat: grönt, grönbrunt eller tjockt och gyttjigt.
Blodigt
Blodtillblandat eller rött.
Grumligt
Grumligt, gulaktigt eller illaluktande.

Tryck när vattnet går, så står tiden kvar under samtalet och räknas upp härifrån. Gick vattnet innan samtalet började är det tiden den som ringer uppger som gäller och inte tryckets — nollställ i så fall tiden och för den vidare i ord. Färgen är den som ringer beskriver; vet de inte lämnas den obesvarad, tiden är ändå värd att ha.

Tiden och färgen ingår inte i något av underlagen och graderas inte, så de räknas inte med i sammanfattningen av samtalet. Grönt eller brunt (mekoniumfärgat), blodtillblandat eller illaluktande fostervatten, och vattenavgång långt före beräknad förlossning, ska föras vidare direkt oavsett vad verktyget visar.

Tryck när barnet föds, så räknas tiden upp härifrån.

1 min 5 min 10 min

1 minut efter födelsen

Hjärtfrekvens

2 poäng
Över 100/min
1 poäng
Under 100/min
0 poäng
Ingen puls

Andning

2 poäng
Skriker, regelbunden andning
1 poäng
Långsam eller oregelbunden, svagt skrik
0 poäng
Andas inte

Muskeltonus

2 poäng
Aktiva rörelser
1 poäng
Viss böjning i armar och ben
0 poäng
Slapp

Retbarhet (reflexer)

2 poäng
Skriker, hostar eller nyser
1 poäng
Grimaserar
0 poäng
Ingen reaktion

Hudfärg

2 poäng
Helt rosa
1 poäng
Rosa kropp, blå händer och fötter
0 poäng
Blek eller blå

Summa av 10

1 min –
5 min –
10 min –

Apgar bedöms vid 1, 5 och 10 minuter efter födelsen; växla mellan bedömningarna med knapparna ovan, de sparas var för sig. Föds fler barn får varje barn en egen födelsetid och egna bedömningar. 7–10 poäng räknas som normal omställning, 4–6 som måttligt påverkad och 0–3 som kraftigt påverkad.

Poängen ingår inte i underlaget från SOS Alarm, men räknas med i sammanfattningen av samtalet. En låg poäng ska hanteras direkt, oavsett vad räknaren visar.

Brännskada (Utbredning · TBSA)

Schema Enkel (9 %-regeln) Detaljerad

9 %-regeln räknar hela kroppsdelar: hos en vuxen är huvudet 9 %, varje arm 9 %, bålens fram- och baksida 18 % var, varje ben 18 % och genitalia 1 %. Armar, ben och huvud räknas runt om och markeras en gång, på vilken av bilderna du vill — är bara framsidan bränd väljer du hälften.

Framsida

Patienten framifrån – höger sida till vänster i bilden

Bål, framsida · 18 % av kroppsytan Genitalia · 1 % av kroppsytan Höger ben · 18 % av kroppsytan Vänster ben · 18 % av kroppsytan Höger arm · 9 % av kroppsytan Vänster arm · 9 % av kroppsytan Huvud och hals · 9 % av kroppsytan

Baksida

Patienten bakifrån – höger sida till höger i bilden

Bål, baksida · 18 % av kroppsytan Vänster ben · 18 % av kroppsytan Höger ben · 18 % av kroppsytan Vänster arm · 9 % av kroppsytan Höger arm · 9 % av kroppsytan Huvud och hals · 9 % av kroppsytan
–

Total brännskadeyta (TBSA)

Omfattande från 10 %, mycket omfattande från 20 % för vuxen. Räknat enligt 9 %-regeln.

Tryck på en kroppsdel i bilderna och välj hur stor del av den som är brännskadad. Procenten per del följer 9 %-regeln för den ålder som är vald. Behöver du komma närmare — en handflata, en fotrygg, halva underarmen — byt till det detaljerade schemat; markeringarna i de två schemana ligger kvar var för sig.

Räkna bara med ytor som faktiskt är brännskadade — rodnad utan blåsor (grad 1) räknas inte in i brännskadeytan. Utbredningen säger inget om djup, inhalationsskada eller skademekanism; ansikte, händer, fötter, leder och genitalia är allvarliga oavsett hur liten ytan är.

Varken Lund–Browders schema eller 9 %-regeln ingår i underlaget från SOS Alarm, men ytan räknas med i sammanfattningen av samtalet. Avvakta aldrig med prioritering för att hinna markera fler delar.

Kakor

Verktyget sparar fyra saker i din webbläsare: språkvalet, ljust eller mörkt läge, att du läst den här rutan, och de tekniska kakor formulären behöver. Inget mäter besök eller följer dig vidare, och ingen annan än den här sidan läser det.